Övervakning och transparens

Jag måste nu erkänna att jag trots att jag är piratpartist inte är kategoriskt emot övervakning. Själva företeelsen som sådan kan utan tvekan fylla vissa funktioner, många av dem tämligen viktiga ur samhällssynpunkt. Att polisen har rätt att övervaka misstänkta brottslingar när de utreder brott ser nog de flesta som en självklarhet. Dessutom kan jag inte helt vara emot att arbetsplatser övervakas förutsatt att det sker under någorlunda vettiga former. Att kameraövervaka och avlyssna varenda kvardratcentimeter av en arbetsplats, inklusive toaletterna och fikarummet går exempelvis långt över gränsen. Men att en anställd får sitt arbete granskat av arbetsgivaren är egentligen ganska självklart, om inte annat för att arbetsgivaren på något sätt måste veta vem som gör vad, hur det går med arbetet i stort och om någon eventuellt missköter sitt jobb, oavsiktligt pga bristande kompetens, eller ännu värre avsiktligt.

Det handlar om transparens. Att man genom kontrollen över informationsflöden skall kunna bereda sig insyn i vad som sker, för att kunna effektivisera de system man får insyn i eller för att kunna åtgärda de problem som kan finnas. Om man inte vet vad som sker vet man ju inte vilka fel som finns i systemet. Det är transparens staten vill ha när de stiftar nya lagar som möjliggör rutinmässig övervakning av vår kommunikation. FRA och datalagringen gör våra kontaktnät, samtal och intressen transparenta och tanken är man därigenom skall kunna uppdaga eventuella hotbilder mot rikets, eller våra utlandstruppers säkerhet. Ändamålet är såklart ädelt, man önskar bara hålla landet och oss invånare säkra och detta är vi såklart glada för att de vill.

Transparens kan alltså vara ett bra verktyg för exempelvis en arbetsgivare. En sådan som du. För vi är alla arbetsgivare vare sig vi vill eller inte. Räddningstjänst, polis och militär får alla sin lön från dina skatter i utbyte mot att hålla dig trygg och säker. Sveriges politiker får sin lön av dig för att tjäna dig och dina intressen. De finns där för din skull och du betalar deras lön, på samma sätt som en arbetsgivares förhållande till de anställda.

Tyvärr är det så att dessa anställda, dvs politiker och statstjänstemän istället för att ha arbetsgivarnas blickar på sig skyddas från insyn genom säkerhets- och serketesslagar. Därtill finns omfattande system för massövervakning, avlyssning och kartläggning riktat FRÅN de som är tänkta att tjäna befolkningen MOT just befolkningen som betalar tjänarnas löner.

När det gäller vårt samhälle är det alltså de som får betalt för att skydda oss som kontrollerar oss, snarare än tvärt om. Är inte det litet märkligt?